Sagor och sagor

Det finns sagor och sagor

Det finns sagor för olika slags publik - somliga ansågs bäst lämpade för män, medan kvinnorna hade sin egen repertoar, ofta kännetecknad av att sagornas huvudpersoner där är av kvinnligt kön.

Vissa sagor brukade man berätta under pauserna i arbetet på åkern och äng, andra odlades i familjekrets, en kring aftonbrasan, andra åter hörde bättre hemma i soldatbivacken eller i skräddarens verkstad.

När man talar om folksagor brukar man för det mesta avse de båda sorter som kallas undersagor och novellsagor. Undersagorna utspelas i en fantastisk sagovärld där gränsen är upphävd mellan människor och djur och scenen vimlar av övernaturliga motståndare i form av jättar, troll och drakar.

Novellsagorna är något mera realistiska. Medan hjälten i en undersaga kanske vinner prinsessans hand genom att med sitt magiska svärd hugga alla nio huvudena av en drake, så når han i en novellsaga samma mål genom att exempelvis lura ut var någonstans på kroppen prinsessans hemliga födelsemärke sitter.

Till slut får man inte glömma bort myterna, folkdiktens aristokrater, de urgamla, religiöst betonade berättelser som gav våra förfäder en sorts kunskap, om t ex hur världen skapats eller människorna kommit till.